29 september 2011
Förlossningen: började vid 9 på lördagskvällen med små värkar som inte alls var så farliga (medans vi var på bilträff) när vi kom hem vid 11 gick vi och lade oss direkt. Jag vaknade till och från mellan kl 11-02, inte jätte ofta men kanske 10 gånger. (svårt att minnas) Mellan kl 02-03 kom första värken som gjorde ONT, så jag satte mig i duschen för att lugna mig, satt ca 1-1,5 timme o sen ringde jag förlossningen. Jag bestämde mig för att väcka Kim o säga att jag ville åka in. Jag var dock helt säker på att jag skulle bli hemskickad igen så när Kim frågade om skötväska o allt så så jag att vi inte behövde ta med det. Dumt beslut, riktigt dumt.... Vid 04.30 är vi framme på BB, vi kommer in på rummet o jag får lägga min i sängen. Datorn krånglar o jag kan inte ligga still så kontakten med bebisens hjärtljud försvinner under mina värkar eftersom jag sätter mig upp i varje värk. Kim masserar mig o jag får luftgas. Dom sätter en elektrod på bebisens huvud för att få bättre kontakt. Jag glömde säga en sak, ganska direkt jag kom in så kollade dom om jag öppnat mig något... SEX CM! Och jag trodde jag skulle få åka hem! Nej..... Ungefär en halvtimme efter vi kom in säger jag "jag vill krysta!". Jag får invänta en värk o utan någon hjälp av dom på avdelningen krystar jag.. haha, allt gick så snabbt så dom hann inte med att förbereda allt. Upp med stöd för benet snabbt, o sen fortsätta. Efter 3 kryst frågar jag otåligt om huvudet är ute än... " nej, men halva så nästa gång kommer det! Vill du känna?" NEJ! Gud så läskigt! Jag försätter krysta, utan att ha en värk. Så dom ber mig sluta o invänta nästa värk. Jag skriker i ren ivrighet om att få ut honom "men det gör ju ooont". Men det var bara att slappna av o invänta nästa värk. 4 krystningar, sen var han ute! Jag hann vara på sjukhuset 1 timme o 8 minuter, sen var han ute. :)