Jobblördag

Jobbat 09.00-18.30 idag. Det var väldigt lungt på jobbet, suttit med mejl hela dagen. 
Igår åkte jag ju till Emelie efter jobbet, drack lite hin, unna mig en pizza o fick maaassor av kläder av henne. Alltså typ - 20 känningar, 10 tröjor o 5 byxor. Jag som verkligen behöver mer kläder! Hahaha... Sov där inatt också för att ha närmare till jobbet, kollade beck - sjukhusmorden o så kom Linn förbi också efter att hon varit på AW. Jag o Emelie sov tillsammans o jag hade sjuka mardrömmar hela natten, jag kanske skulle ge mig på en drömfångare? Jag skulle verkligen behöva en sån som fungerar! 
Idag efter jobbet åkte jag till Emelie o bara hämtade kläderna o mitt vin. Sen hem o har kollat fotbollen lite halvt... 
 
Jag har varit lite upptagen med annat om man säger så.... Jag är inte den som delar med mig av det privata i mitt liv som alla problem o så egentligen, men vissa "problem" eller vissa saker i mitt liv som inte är vad jag åt till lunch, hur lång dagen var på jobbet osv, kan jag faktiskt dela med mig utav. Inte för medkänsla eller uppmärksamhet utan vissa saker är bara skönt o behövligt att skriva av sig om... Och det är egentligen inget sjukt privat utan bara jobbiga känslor, fast väldigt normala o vanliga. 
Det värsta - det som verkligen får mig tillbaka till den dagen pappa dog o alla känslor jag hade - är när släkt på pappas sida dyker upp. Det är som om hela världen rasar samman igen o jag gråter oavbrutet, allt vänds upp o ner... Allt nytt som dyker upp som är kopplat till pappa får mig att bryta ihop. 
Jag har egentligen aldrig haft någon direkt kontakt med släkten på min pappas sida. Det har egentligen aldrig gjort mig något. Idag - nu - har jag för första gången i äldre ålder kommit på varför. För jag klarar inte av, mitt hjärta o min hjärna klarar inte av saker som direkt påminner om honom, som är en del av honom. Det blir för mycket. Jag har fram tills för några år sedan "lärt mig leva utan honom", eftersom jag har inte haft något som påminner om honom i mitt liv mer än ett kort. Men senaste åren har det dykt upp folk som har direkt koppling till honom, släkt från hans sida o andra som har en koppling till honom. Ibland för att jag sökt upp personer o ibland för att de sökt upp mig. O varje gång det kommer en ny så bryter jag ihop totalt....
Att inse att det finns så mycket likheter mellan oss, att en kusin hör av sig o visar en bild på deras son - som är vansinnigt lik min egen son....

Kommentera här: