Tisdag.

Vet ni vart jag är? Gissa! 

Jag vet, jag vet! Jag sitter på bussen på väg till jobbet. Vet ni vad det betyder? Det gör jag - det betyder att jag klarade natten! Som vanligt. Jag tror att jag blivit smittad en gång på 5 år, av barnen. O de har haft det bra många fler gånger än en gång. Magsjuka biter inte på mig liksom. 

Det värsta skulle dock vara om jag fick det nu på jobbet. Hoppas inte. Ska inte bli för kaxig nu, sällan bra. 

Det hade varit lugnt på dagis också senaste tiden. Känns skönt, mindre risk att det börjar om. 

Jag drömde massor om magsjuka inatt. Precis när jag somna till igår så vakna jag med ett ryck efter att ha drömt en millisekund av en closeup av Charlie som spyr. Inte så som att han gjorde det över mig, utan bara som en närbild av hans ansikte o att han spyr rakt fram. Då fick jag känslan av att han säkert skulle bli dålig inatt. 

Så egentligen, så har jag ju spytt hela natten, bara inte på riktigt. 
Det duger för mig!  

Förberedelser

Alltså... Så märklig känsla att vara förberedd på att bli magsjuk o även klockslag när det kommer inträffa.

Eftersom både Wendela o Kim blev dåliga samtidigt, med andra ord - lika långt efter de blivit smittade av Charlie - så känns det inte mer än normalt att inatt runt klockan 1 kommer jag börja må dåligt o spy.
Blir jag inte magsjuk inatt har jag klarat mig - tänker jag. Vi får väl se. 
Det värsta skulle vara om både jag och Charlie blir sjuka inatt... Att det hela börjar om. 
Hur fasen gör man då?! 
Då får Charlie sova i min säng, så får Wendela sova i eget rum. Frågan är om hon kommer gå med på det. Fan. 
Jag övertänker detta, eller hur? Jag vet. Men magsjuka är verkligen det värsta som finns. 

Jag har förresten köpt ny lampa till vardagsrummet. En golvlampa som liksom sträcker sig ut o blir som en taklampa, över soffbordet. Så jäkla snygg. 

På tal om "jäkla"... Charlie har aldrig sagt ett fult ord innan. Aldrig. Trots att jag svär i typ varje mening. Jag är förjävlig. 
Men nu har han börjat härma vissa av mina ord o fnissar. Som typ "jävlar" och "satan". Det känns dessutom så fånigt att säga "nej, så får man inte säga Charlie" och förklara att det inte är trevligt. Jag gör det ju? I varannan mening...
Måste sluta. För det är inte trevligt eller okej, i alla fall inte okej för små barn att prata så. Värsta jag vet när ungar svär. 
"Jag är vuxen o gör som jag vill."

Tillbaka till magsjukan, visst? 
Jag är förberedd med filmjölk i alla fall. Det ska ju vara bra när man börjar kunna äta igen. Och rostat bröd. 
De har pratat om det där med filmjölk efter magsjuka på Dr Mikael, om det är bra bakterier i det och om det var bra efter magsjuka eller inte, minns dock inte vad svaret var. Men jag kör! 

Tre timmar kvar...  Hur långt innan har man känningar? Jag känner inget än. 

Söndag.

En väldigt lugn o händelselös söndag. Både skönt o trist. Jag lider med Charlie att han inte fick träffa spindelmannen idag, han var superbesviken. 


Wendela har hållt sig symtomfri hela dagen. Hon fick i sig tre rostade mackor till frukost, just nu sover hon o sen tänkte jag trycka i henne lite makaroner o köttbullar. 

Jag förbereder mig mentalt på att vara magsjuk o spy hela natten mellan måndag-tisdag. Både Wendela o Charlie blev sjuka samtidigt, så om det bryter ut med samma mellanrum för mig så är det måndag-tisdag. Jag ska göra matlådor ikväll ifall att jag blir dålig. Så barnen får mat o jag slipper laga den. 

Wendela har sån bra magsjuka, hon spyr två gånger o sen är det klart. Duktig flicka. Hon har alltid gjort så. Varje gång. 

Skriv inläggstext